Att inte trösta sig med konsumtion

Just nu mår jag inte riktigt bra, av lite olika omständigheter i livet som jag inte tänker gå in på i detalj här. Det är inga stora saker och det är ingen fara med mig. Men jag har fått mig en liten dipp. När jag mår såhär har jag en tendens att dras till konsumtion. Att jag ska "trösta" mig själv eller muntra upp mig med en ny tröja, några fina doftljus eller något att pyssla med. Jag vet inte var det kommer ifrån, men det kommer. Jag vet inte heller om jag är ensam om det här, men förmodligen är jag inte det. Jag har tänkt mycket på att det måste finnas en anledning till den konsumtionshysteri som finns i vårt samhälle idag. Kanske är det för att vi tror att det kan ge oss något mer än det materiella? Att det kan fylla något hål vi inte vet hur vi ska fylla? I alla fall så har jag ett par strategier jag försöker hålla mig till i dessa perioder.


Gå inte till affärerna. Detta är såklart det allra effektivaste sättet att hålla sig ifrån shopping. Oturligt nog för mig ligger min mataffär i ett köpcentrum. Behöver jag gå och handla tvingas jag gå förbi ett ÖB, ett Gina Tricot, ett Clas Ohlson och ett Systembolag. Då är det svårt att hålla sig. Den senaste tiden har jag därför hållit mig ifrån att handla även mat. Jag tar av det jag har hemma och klarar mig utan sånt jag vanligtvis har hemma hela tiden. Jag storhandlade via nätet för någon vecka sedan så jag har så jag har inte brist på allt.

Använd dig av det du redan har. När det gäller kläder tänker jag ofta att jag vill ha något nytt och snyggt som jag känner att jag ser bra ut i. Lite som att jag ska bli en ny (lyckligare) människa med nya, snygga kläder. Istället brukar jag riva igenom garderoben efter kläder. Kläder som man kan klippa i. Gamla kläder man inte har använt på länge som faktiskt är riktigt snygga. Kläder man kan sy fast något på. Bara fantasin sätter gränser! I övrigt brukar jag se över var jag har hemma. Jag kan bli sugen på att handla skrivblock fast jag redan har säkert fem stycken hemma. Då sätter jag mig med dem och tänker "vad vill jag använda dessa till?". Oftast har jag inget svar, och då inser jag hur absurt det är att köpa nya. Jag har alltid böcker som jag inte har läst, ofärdiga texter eller uppsatser jag kan skriva på, målningar som inte blivit klara. Så jag försöker trösta mig med och sjunka ner i det jag faktiskt har hemma, istället för att sysselsätta mig med att skaffa nytt.

Tänk på det som verkligen får dig att må bra och bli glad - det är inte kläder, heminredning och kontorssaker, eller hur? Det här får jag påminna mig själv om flera gånger om. Den där tröjan gör mig inte glad tionde gången jag tar på mig den. De där färgpennorna är jättefina, men jag målar faktiskt väldigt sällan. Alla har sina sätt att hantera dåliga perioder. Jag brukar gå in i mig själv en del, isolera mig lite. Därför är det ännu viktigare för mig att inte falla in i konsumtion i hopp om att må bättre eller bli gladare. För i längden så blir jag inte det, bara för stunden. I längden blir jag egentligen bara fattigare. Och de där hundralapparna som jag frestas att shoppa upp kan jag istället använda till att bygga upp mitt sparande, ta en extra dag ledig från jobbet när jag känner att det behövs eller åka hem till min familj.


Nu blev det ett ganska deppigt inlägg. Förhoppningsvis har ni inget emot det. Allt är inte guld och gröna skogar, oavsett om man sparar eller inte. Livet händer och det kan man sällan göra något åt. I såna här perioder tänker jag dock på att om det någon gång skulle bli mer än bara en dipp, om jag faktiskt skulle må dåligt riktigt länge - så länge att jag till slut kanske inte ens orkar plugga eller jobba - då kommer jag vara otroligt glad över att ha sparat ihop en buffert jag kan luta mig mot. Den tryggheten är ovärderlig för mig.